Glasbruksmuseet, kvarnbyggnaden

Saxat från anteckningar förda vid studiecirkel anordnad av ”Kulturföreningen Bruksongar” 2010-04-19

Glasbruksmuseet från 45:an

Byggnaden uppfördes någon gång före 1850 då den förvärvades av köpmannen Olof Wijk som med Alexander Keiller som teknisk rådgivare lät modernisera kvarnen. Kvarnbyggnaden är Surtes äldsta hus.
Från början var det meningen att anlägga ett spinneri, men det blev istället en kvarn, då glasbruket anlades 1862. Förutom glastillverkning bedrev bolaget även jordbruk. Huset har byggts om och till beroende på vilken verksamhet som bedrivits där. Kvarnverksamheten lades ner 1901.

Har inhyst många olika verksamheter
Målarverkstad, snickeriverkstad, kraftstation med 2 st vattenturbiner och transformatorer, telestation, damfrisering, badhus, fackföreningsexpedition, finka (södra delen), glasmästeri, tidskrivarkontor, byggnadskontor. På el- och montörverkstaden 1950 fanns 14 anställda. Fram till 1959 bedrev bolaget en yrkesskola i byggnaden. Därefter togs yrkesskolan över av Nödinge kommun. ”Gubbero” kallades en lokal där ”gubbarna” samlades för att lösa världsproblemen men även spela lite whist och ballo. På tredje våningen fanns modellverkstad.

Badhus
Badet fanns öppet redan på 1920-talet. Det stängdes på 1960-talet, eftersom flertalet av Surtes lägenheter hade fått varmvatten och bad. Det var även vanligt med badrum i källaren.

Dambad torsdagar, herrbad fredagar och lördagar. Från skolorna badade pojkar varannan vecka och flickorna varannan vecka. Inredning, 2 badkar, rader med zinkbaljor, bastu, 2 duschar och en kall bassäng 2x3 meter. Pris 25 öre för balja, 50 öre för badkar. När Surte IS spelade på gamla fotbollsplan användes badhuset som omklädningsrum för både hemma– och bortalag.

Ombyggt till museum
1974 erhöll Fabriks avd. 246 som jubileumsgåva 260.024 kronor. Dessa pengar användes till att bygga om Kvarnbyggnaden till samlingsal för olika tillställningar. På första våningen gjordes lokaler till träning av olika styrkesporter.

När kommunen 1983 köpte industrimarken invid Kvarnbyggnaden ingick även denna byggnad i köpet. 1985-01-24 bildades en museistyrelse, och man anställde en museichef. Frivilliga krafter var förstås viktiga i arbetet och bl.a. Per-Göran Kihl, Nils Odebo, Rune Andersson och Bertil Dahlberg var några av dessa som lade ner mycket tid på uppbyggnaden av museet. Lördagen den 23 maj 1992 invigdes museet.
Eftersom byggnaden tillhör de allra äldsta på Surte, finns den med på de flesta foton över ”Bruket”.

Övrigt
Kvarnbäcken som rann utanför och som nu är kulverterad användes förr av ”Brukets” damer för bl.a. skurning av mattor. Enligt männen på ”Bruket” hade Surte världens renaste mattor, eftersom Kvarnbäcken var deras samlingsplats när de hade något att tala om.

Männens samlingsplats var vid ”Byxeknuten” på ena gaveln av Kvarnbyggnaden. Där träffades männen på ledig tid, ofta lite uppklädda med hatt och kavaj. Där dryftades både stora världsproblem, fotboll och bandy förstås, men även ”små” dagliga frågor.

Källor:
Museet, medlemmar i ”Kulturföreningen Bruksongar” och i studiecirkeln.